Tomas Persson

Tyngre, värre, hemskare

Tomas Persson har alltid dragits till det mörka, oförklarliga och sorgliga. När han som sexåring upptäckte bandet Kiss med deras blodiga och eldiga liveshower väcktes en fascination för skräckestetik och en nyfikenhet kring demoner. Sedan dess har han ständigt letat efter tyngre, värre och hemskare saker, både inom musik och i berättelser.

Det kan vara svårt att förklara varför man dras till den mörka sidan av livet. Varför inte välja skratt och lycka framför rädsla och ångest? För Tomas handlar det om att de sistnämnda känslorna kan vara mer ärliga och så pass kraftfulla, att de tenderar att ta över och forma en när de väl får fäste. Därför är de även svåra att fly ifrån. Tomas jagar alltid starka känslor, i allt från musik till filmer och böcker. Det måste kännas — annars är det inte bra.

Att uttrycka sig kreativt har alltid varit som ett behov för Tomas och att spela trummor och skapa musik var länge det enda medlet han använde sig av. Skrivandet hade dock alltid lockat i periferin, men det tog lång tid innan han tog tag i det på allvar. När hans berättelse om en ensam man i ”Kom och häng” blev uppläst i Creepypodden, kände han att han var något på spåren. Ensamhet och det mänskliga psyket blev ämnen som Tomas fastnade för, vilket sedan resulterade i novellsamlingen Nåd . I den finns tio berättelser som alla mer eller mindre handlar om ensamhetens vansinne. I antologin 13 svarta sagor: Övergivna platser kan man läsa Tomas berättelse ”Bergfrossa”, som handlar om en man som utforskar ett barndomsminne vid en nedlagd skidbacke, där berget håller på att vakna till liv.

Tomas är född och uppvuxen i Söderhamn, men flyttade till Stockholm 2017 där han nu bor tillsammans med sin fru Emma. När han inte skriver spelar han fortfarande trummor. Han spelade länge i screamobandet Shirokuma. Idag spelar han post-black metal i bandet Förfallet och har även andra projekt på gång — både inom musiken och framför allt i sitt skrivande.